Miss Lena

Arvingarna var mina idoler under nästan hela lågstadiet, Lena Ph var oxå en favorit. Sen bildades Spice Girls och mitt rum var överfullt med bilder, flaggor och allt som såldes med dessa tjejer på.
Jag och fyra kompisar i klassen gjorde ett långt uppträdande med, om jag minns rätt, 10 låtar av Spice Girls. Melanie C var favoriten först, sen blev det Victoria. Men just då vi skulle göra uppträdandet så var Mel C favoriten. Jag ville så gärna vara henne men icke då. Jag som var väldigt blyg och inte våga såga ifrån fick vara den som blev över. Victoria. Jag kunde (nästan) allt om Spice Girls, hade deras filmer och alla skivor. Blev inte så mycket sång för min del (tur att vi mima) men det gjorde inte så mycket. Skämdes mest.
Nu är Victoria den som är mest omtalad av dessa fem tjejer och ganska komiskt att jag va henne just då.

Sen hade vi ju Backstreet Boys, där fick jag vara Howie. Även han blev kvar sist efter att alla andra hade valt. Jag valde först Brian, sen A.J, sen Kevin. Men fick inte bestämma. Det blev Howie.
I Hanson var jag han den yngste, då fick jag välja!
I Cleopetra fick jag vara den mellersta, hon som sjunger mest.

Blyg, rädd för allt och svag. Det var jag. Mobbad och mobbade. Pratkvarn och än idag så sitter mina bästa muskler i käken. Först väldigt blug och tyst. Efter ett tag fanns det inget stopp på mig.
Gjorde alltid det pappa och mamma sa nej till. Ville cykla barfota, pappa sa nej. Kommer tillbaka några minuter senare med uppskrapad fot då jag gjort det ändå.
Fick inte cykla ner för backen utanför vårat hus med min brors BMX, gjorde det ändå och körde rakt in i ett elskåp.
Fick abslout inte åka kana ner från biltaket på pappas bil för mamma. Sa att jag fick det för pappa, när han sedan kom hem och fick veta det blev han minst sagt förbannad. Skyllde alltid på något/någon.

När jag sedan börja på högstadiet sa jag ifrån, var elak mot mina gamla vänner (som varit elak mot mig under låg/mellanstadiet) börja röka och dricka. Var ute länge på helgerna och lyssnade inte på min mamma. Pappa jobbade i Norge och han brydde jag mig inte om då. Han var ju aldrig hemma.
Blev det "svarta fåret" i släkten och alla snackade skit om mig. Jag hatade min släkt (gillar den inte så värst mycket nu heller) och vägrade följa med på släktkalas.
Blev kallad "kickers" i skolan och tyckte jag var jätte tuff då jag hängde med de äldre som röka, hade moped eller bil.
Eftersom jag aldrig hade någon kille på mellanstadiet hade jag istället som mest, 6 stycken på ca 6 månader (inte samtidigt). Tog en av mina bästa vänners kille, två gånger, första gången dumpa han mig andra gången dumpa jag honom. Andra gången som detta hände visste jag inte att de var tillsammans. Blev även tillsammans med en kille två gånger som denna vän var intresserad av. Visste jag inte om fören efteråt.

Nu har jag slutat röka, dricker inte alls ofta längre. Händer kanske två gånger i månaden. Har en underbar pojkvän och en lägenhet ihop. Har ett jobb jag trivs med och njuter så gott jag kan.
Många misstag har man gjort och kommer att göra misstag i framtiden. Men det är då jag lär mig saker.